Promenader i växlande väder...glucosamin
Morgonrundan tog vi i ösregn medan den något förkortade långpromenaden gick i hård blåst och duggregn
På eftermiddagen tittade solen fram igen. Det blåste dock fortfarande
Jag haltar inte längre men idag började matte ge mig glucosamin för att min kropp ska kunna bilda nytt brosk och ledvätska. Med stigande ålder kan produktionen avta. Det är i pulverform och jag märkte inte ens av pulvret när matte blandade ner det i maten. Glucosamin innehåller skaldjur och det tror jag att jag tål...
Matte har varit upprörd ända sedan igår kväll när Robban kom hit vid 18-tiden för att pumpa luft i däcken, som han inte hann med i lördags. Han berättade att en mycket skötsam person utan några missbruksproblem som har jobbat och slitit i hela sitt liv och fortfarande ställer upp ideellt i samhället, inte har haft råd att köpa sängkläder på grund av sin låga pension, utan ligger direkt på madrassen med ett täcke över sig. Inte så hygieniskt precis..
Matte skickade med Robban två oanvända påslakanset av fin kvalité som inte ens var upptagna ur förpackningen, två underlakan, örngott och en huvudkudde. Hon har sänglinne så det räcker ändå.
Efter stängningsdags åkte Robban och Lena hem till personen och dennes välstädade och trevliga lilla lägenhet och bäddade sängen som också hade sett sina bästa dagar.
Nu har de även startat en insamling på caféet så att personen ifråga förhoppningsvis ska kunna få ett par ordentliga skor också. En bättre begagnad säng är redan fixad. Robban ska hämta den på lördag.
Det matte blir upprörd och förbannad över är att pensionärer som har jobbat hårt och betalat skatt i hela sitt liv ska behöva ha det så här. Hon tror inte att gemene man inser hur illa det är, att många äldre, oftast ensamstående inte har råd med det nödvändigaste. De har knappt råd att äta, ännu mindre kosta på sig något annat. En stor eloge till "Vid din sida" i Stockholm som gör ett jättejobb. Det är dock inte enbart i storstäderna som nöden är stor.
Matte kan berätta om en händelse från ett apotek i förra veckan. En äldre man skulle hämta ut mediciner till sin sjuka hustru. "Den här medicinen kan du inte få på kredit" säger farmaceuten. "Ja, men jag har inte så mycket pengar. Kan ni inte göra ett undantag?", frågar mannen. "Nej, det går inte". En man som stod på väntade på sin tur hörde hela samtalet. Han gick fram och sa att han betalade för medicinerna. Först ville inte den äldre mannen ta emot erbjudandet men till slut tog han tacksamt emot det ändå.
Nu på eftermiddagen åkte matte till caféet för att hämta underlaget till statistiken.
Där träffade hon på personen som hade fått sängkläderna och som tacksamt tackade henne för en mycket god natts sömn.
Kommentarer
Skicka en kommentar