Duktig hund...rastrundor...åskrädsla...
Matte säger att jag är en riktigt duktig hund, eftersom jag har varit så tålmodig och lugn hela helgen. Det var ju kul att höra.
Matte har varit sängliggande mest hela tiden sedan i fredags och bara kunnat ta mycket korta rastrundor med mig.
Robban har ju jobbat. Han åker hemifrån klockan fem på morgnarna och är inte här hemma förrän tidigast vid 18.30-tiden. Då har han tagit en lite längre promenad med mig innan han har åkt till caféet för att äta och sedan hem till sig.
Matte ska ringa till sin läkarmottagning i morgon om hon inte är bättre tills dess.
Idag var både Lena och Robban lediga så de följde med på långpromenaden
Robban fick kamma bort en massa pälshår på mig...
På hemvägen hörde jag att det mullrade och ville då komma hem så fort som möjligt
Vi hade i alla fall en himla tur som kunde gå hela promenaden innan regnet kom. Precis när vi stängde ytterdörren hörde vi hur det smattrade mot fönstren av en plötslig och kraftig regnskur...
Natten var inte kul. Jag blev så rädd så jag kröp in under sängen och la mig. Där hittade matte mig i morse. Matte som annars är vaken var och varannan timme på nätterna hade förstås sovit och inte hört någonting av ovädret
...och troligen har inte heller Iris märkt något. Hon är inte åskrädd och inte rädd för någonting verkar det som
Kommentarer
Skicka en kommentar