Asfalt....omvägar....beröm...

 

Matte kände sig instängd för vi kunde inte ta någon av våra vanliga promenadvägar när hon skulle rasta mig på förmiddagen. Det asfalterades på flera ställen runt vårt hus så det blev bara en mycket kort runda på förmiddagen. 

Robban kom hit och tog en längre morgonrunda med mig i morse innan körningen till Växjö. Innan han åkte fick han också hjälpa matte med att bädda rent i hennes säng. Lakanen var våta av svett blandat med katthår. Inte så trevligt!

Koncentrerad asfalt luktar väldigt starkt tycker jag

Matte ringde till vc och fick en akuttid kl 13.30. Hon misstänkte själv att hon hade urinvägsinfektion och var rädd att det hade gått upp i njurarna, som hon har drabbats av många gånger tidigare. Hon har feber och har mått jättedåligt sedan i fredags.

Matte har inte träffat jourläkaren tidigare men han var både noggrann, trevlig och rolig, trots att det sedan visade sig att han var AIK:are.

Han frågade matte om hon skulle hålla sig hemma eller åka bort och det på grund av att om inte antibiotikan hjälper inom fem dagar måste matte boka en ny tid hos honom.

"Nej, jag ska ingenstans" svarade matte. "Du ska i alla fall inte på någon Djurgårdsmatch", säger läkaren och skrattar. Han hade sett mattes DIF-märke på kepsen. "Du menar inte att du är AIK:are, frågar matte. "Jo, jag är AIK:are i själ och hjärta" säger han skadeglatt och slår sig för bröstet. "Men här i Arboga är vi sams med alla". Och då svarar matte: Ja, det finns säkert bra människor i AIK också men de håller ju på helt fel lag....

Hon åkte sjukresa dit och sedan hem igen. Chauffören på ditresan sa inte ett ord på hela vägen. Chauffören på hemresan pratade i ett. Matte har ingenting emot att chauffören pratar. oftast är det riktigt trevligt. Hon har ju själv svårt för att hålla tyst

När matte kom hem skulle vi först gå till apoteket. Då måste vi passera den stora schäfern som alltid ligger ute i trädgården. Jag klarade faktiskt att passera förbi utan att få något utbrott och fick förstås mycket beröm av matte

Här står jag i skuggan utanför apoteket. Så skönt att kunna pusta ut. Det är 23 grader och sol men tack o lov så blåste det behagligt...

Matte fick ett pencillinpreparat som hon ska ta tre ggr/dagen, kl 06, kl 14 och kl 22, så nu kan ju Iris fortsätta med att väcka matte klockan sex på morgnarna.

Det är ny vecka, ny månad och nytt halvår